Systerbåtar

I sökning efter systerbåtar till Olivia har jag funnit Greta i Piteå och Trolle i Umeå.
En dag skall Olivia vara lika fin som de är.

Genomgång av Olivia

Olivia verkar frisk i skrovet. Kölstocken och bottenstockarna ser hela ut och verkar vara fria från röta. Inga bord är ruttna men tre stycken har ganska stora torrsprickor. Två av dessa sitter i aktern, så de är ganska raka, men det sista bordet är ganska böjt eftersom det sitter i fören. Om dessa sprickor går igen vid sjösättning är svårt att säga men för att vara på den säkra sidan skall de kanske bytas. De flesta spant ser fina och hela ut, men två stycken intill varandra är knäckta på exakt samma ställe just vid det spruckna bordet i aktern. Dessa spant skall bytas ut innan de spruckna borden byts.

Däcket är helt slut och måste läggas om. Skall jag lägga ett dukat däck eller skall jag lägga ett nåtat och fernissat däck, det är den stora frågan. Synpunkter på det mottages med tacksamhet. Många båtar av den här typen har dukat och vitmålat däck och det är ju praktiskt. Ruffen blir då helt tät men man kan tycka att det inte är lika snyggt som ett fernissat däck. Olivia har inga spår av någon däcksduk men hela däcket består av spontade smala ribbor utan varken mittfisk eller skarndäck. Dessutom finns spår av vit färg på spikskallarna. Hur kan det ha sett ut från början, det är frågan.










Rutramarna är tyvärr krossade och avbrutna så de måste renoveras. En tidigare ägare fick haveri på sin täckställning en vinter med mycket snö.

Motorn är en Albin AL23 i okänt skick. Antingen kan den renoveras eller så får man skaffa en annan likvärdig motor.

Broschyr från Sjöexpress 1936

I en broschyr från Sjöexpress 1936 som jag hittat hos veteranbåtsgodis










... kan man läsa om bl.a. Ruffbåten på 7 meter.

Den båten är väldigt mycket lik Olivia.

Ny båtplats i skogen

För att kunna härbärgera Olivia har vi gjort en ny båtplats i skogen bakom hönshuset. Den är 15 meter lång och rymmer både ruffbåten och campingbåten. Här har hon just blivit avlastad från lastbilen.

Införskaffning av ruffbåten

Vem gillar inte utseendet av en Petterssonbåt? Det klassiska örat, de små ventilerna till ruffen och de i övrigt vackra linjerna är något helt fantastiskt i båtväg, finns det något vackrare?

Kravellbyggt mahognyskrov är vanligast, och det är ju väldigt vackert, men jag är också tilltalad av enkelheten i ett klinkbyggt skrov. Man sover ju så gott i en klinkbyggd båt till ljudet av kluckande vågor mot klinken.

Sommaren 2009 dök en annons upp på facebook, en annons som nästan gjorde mig sjuk. Där var båten jag längtat efter. Den såg ut som en Petterssonbåt men den var byggd av furu och den var byggd i klink. Viken fantastisk kombination, den båten ville jag verkligen ha.

Enkelheten och folkligheten i det klinkbyggda furuskrovet i kombination med de Petterssonliknande egenskaperna som ruffbåtarna på den tiden hade var för mig en oslagbar kombination.

Furu är lättare att få tag på vid reparationer, billigare i inköp och inte minst så är linoljad furu minst lika vackert som mahogny. Ruffbåten har tyvärr fått stå tillbaka för den mycket fulare - men kanske mer praktiska - kabinbåten, först i mahogny och senare även i plast. Tänk er att välja mellan en kabinbåt i mahogny och en ruffbåt i furu - för mig är valet självklart.

Efter att ha tittat på båten några gånger, fixat en båtplats på tomten samt ordnat med kranbil till hemtransporten så var båten till sist min och befann sig hemma på min tomt. Gissa om jag var glad.

Här lyfter vi ombord henne på lastbilen.